Tiden Nu.

Jo. Vi har flyttat ut.

Jag kan inte beskriva hur glad jag är över min balkong. Över soliga ljusa dagar. Över hud som är varm och mjuk och inte kall och torr.

Jag har en känsla inombords som jag inte känt på väldigt länge. På ett bra sätt. Fint och kärleksfullt och mycket lättare är det.

Våra lediga dagar smyger vid upp vid sextiden och öppnar balkongdörren. Sen leker vi med stenar, äter bröd från franska bageriet, plockar blommor och vattnar. Leker i parken.

Plötsligt är tiden något jag kan uppskatta igen. Här. Inte en ständig längtan till något annat. Där. Dit. Bort.